Min släkt med ursprung i FORS socken JÄMTLANDS län




Tecknare: Ola Gerhardt, Östersund är konstnären som har gjort ett riktigt lyckokast. Hans streckteckningar av jämtkluringar har fått en våldsam popularitet. Ingen visste väl vad en jämtkluring var innan han började dokumentera dom.I dag är det få av jämtarna som inte sett hans underfundiga figurer, bilderna av de genuina "jämtgåbban å käringan" som arbetade och slet ute i byarna och på gårdarna.

Kärsninga -



Gammahlt i vähln kärsne dom ongan nar de'va husförhör hell om dé va' böna ä prästen komme te'byss. Ongan skull kalles opp ätt na'n släkting, a'då kunn é föjan våhl e' föjan våhl svårst för föräldrom té samses. Skull ongen kärsnes opp ätt nân på far - hell morsi´n.

De va gammahl rekordelein namn på den ti'n som t.ex Karolina, Lisbet, Sebastian hell Olaus.

Nu för ti'n hejt jamtongan Jim, Ginger a' Jack.

Länkar

Forsminnen

Martins Månadsbrev

Min antavla

Släkten Forslunds hemsida




Släkten Bergman


Min generation känner till Emil på Berget och hans far Zakarias Bergman. Men vem känner till att Berget i Böle var bebott redan på 1500-talet. I en närstående släktings efterforskningar har framkommit att 1540 föddes Nijls på Berget i Böle och därefter har nya generationer vuxit upp. I dag är det den 13:e generationen som växer upp i olika delar av vårt land. I dag är min broder Eric Bergman ägare till Berget. Eric har också berättat följande för mig.

Det första huset som byggdes i Böle by var på Berget. Årtalet är okänt. Troligtvis var det redan på 1500-talets första hälft, eftersom Nijls föddes på Berget enligt kyrkböckerna (min kommentar).
Palmsöndagen 1795 brann dock det första huset ner till grunden. Allt folk var i kyrkan när detta hände. En öppen spis fanns i byggnaden och enligt hörsägen skulle det ha varit en piga som slarvat med elden. I samband med renovering av en jordkällare hittade Eric för något år sedan en rejält tilltagen dörrnyckel som troligtvis tillhört den ursprungliga byggnaden. 1831 påbörjades den huvudbyggnad som i dag är känd av vår generation.






Sommaren 2003
Instucken bakom en tapet hittade Eric ett utvecklat kuvert på vars insida stod att läsa:
"I hård bedrövlig tid är detta huset bygd. Detta hus är bygd från hösten 1831". De två meningarna är undertecknade av Erik Håkansson.
2001 sålde Eric huset. 170 år har alltså gått sedan Erik Håkansson skrev dessa rader. Huset är nu under uppförande på Ekerö på säker berggrund och med utsikt över Mälaren.


Konfirmander 1918 1918 års konfirmander i Fors församling. Konfirmationspräst var Per Johan Strindberg som var kyrkoherde i Fors. Strindberg var sjuk under under större delen av konfirmationsundervisningen varför kandidat Sven Andersson ledde undervisningen.
Min mor Annie Marta Linnea Nyberg återfinns som 4:e person ifrån vänster i andra raden nerifrån.
Kandidat Sven Andersson kan man se omedelbart till höger om min mor i första raden av pojkar. Konfirmanderna har troligtvis födelseår 1904 som min mor.

Släkten Nyberg


Mina anor i släkten Nyberg på min mormors sida Elisabet Kristina Mattiasdotter född 1864-10-12 går tillbaka till mitten av 1600-talet. Elias Svensson Wälkommen föddes i Västerede 1666 och gifte sig med Anna Jonsdotter född 1675 i Österede. Efternamnet Wälkommen är troligtvis ett soldatnamn och fanns med i anorna ytterligare några generationer.


Utanför huset från vänster Oskar Eriksson och Beda Eriksson, född Nyberg och ett av de 11 syskonen, Ottilia Bergman född Englund samt Simon Bergman.
På min morfars sida Jonas Erik Nyberg född 1864-03-15 går anorna tillbaka till Per Frisk och Brita Welamsdotter Hovdsjö, Revsunds socken sent 1600-tal. Min mormor Elisabet Kristina Nyberg födde elva ( 11 ) barn mellan 1885 och 1906 varav två dog i späd ålder. Daniel Nyberg blev 16 år. Nedan finns en bild på Oskar och Beda Erikssons hus som jag förmodar en i syskonskaran tagit, nämligen Ernst Nyberg.
Målning av Gun Eriksson
Målningen i tråget föreställer Jonas Erik och Elisabet Kristina Nybergs hus där syskonskaran föddes. Framför huset poserar Elisabet Kristina Nyberg. Målningen är från ett foto och utförd 1949 av Gun Eriksson dotter till Gunnar Eriksson Bispgården

Kändisar i min släkt

Måns Karlsson Blix ( 1502-1570 ) som var Margareta Larsdotter Blix farfar tog sig namnet Blix och från honom utgår den bekanta norrländska prästsläkten Blix. Måns som är min anfader på min farmors sida var sålunda den förste av alla i Blixsläkten som antog namnet Blix.

I släkten finns idag ett antal kändisar bl. a FN: s vapeninspektör i Irak Hans Blix vars farfars farfar var prästen Anders Blix ( 1769-1841 ), född i Grenås, Hammerdal.

Hans Blix brorson och chefredaktören för Grönköpings Veckoblad Erik Blix tillhör också kändisarnas skara.

Anfader till Hans och Erik var kyrkoherden Erik Eriksson Blix i Hammerdal ( 1576-1637 )
(Källa Björn Espell)
Speciella händelser i min släkt
Klicka på bilden
LÄS MERA OM EDHOLM
Erik af Edholm född 1777-02-05 i Utanede promoverades till medicine doktor 1810. Utnämndes till förste livmedikus åt kung Carl XIV Johan och prins Oskar 1818. Ledamot av Vetenskaps Akademin 1819. Upphöjt i adligt stånd 1821.

Edholm, af adelsvapen. Ätten härstammar från bonden Esbjörn Nilsson oh hans hustru Ingegärd Nilsdotter i Utanede by. Fors socken i Jämtland, vars sonson, förste arkiatern Erik Edholm adlades med namnet af Edholm

.
Hans Nielsen Berg, född på Själland i Danmark Kyrkoherde i Ragunda 1633 som har anor i rakt nedstigande led på min farmors sida. Avsatt 1658. Köpte Munsåker 1649 varvid han löste ut åtskilliga tidigare arvingar ur gården. Även ägare till Gisselgård och Kullsta nr:2.
Under de oroliga krigsperioderna på 1640- och 1650-talen intog han en svensk-fientlig ställning. Skrev flera pamfletter och nidvisor om Sveriges otur i krig och rikets eländiga tillstånd. Smädelserna blev omsider ansedda som majestätsbrott, för vilket han avsattes.
Beskrivningen är hämtad från Staffan Lindkvists bok om "Familjer i Ragunda".

Släkten Bure

Inte i min vildaste fantasi hade jag en tanke på att jag skulle hamna i Bureå, Västerbotten i min släktforskning. Jag tänkte genast att det skulle ha kopplingar till släkten
Johan Burén ifrån Bodbyn i Burträsk socken, som min fru har kopplingar till. Hittills har jag inte funnit några sådana kopplingar. Däremot finns det på min farmor
Katarina Matilda Bergman sida direkta kopplingar till Anders Olofsson Buré (född omkring 1425 i Bureå socken, Skellefteå). I släktledet hittar man också följande personer,

Olaus Laurentii Buré, född i Yttervik, Skellefteå, kyrkoherde i Nora sn (Y)
Karl Olofsson Burman, fogde i Medelpad på 1610-talet
Karl Karlsson Burman, född i Söderhamn och Underlagsman i Ångermanland
Katarina Burman, född i Sunnersta sn (Y) och gift med kyrkoherde och kontraktsprost Nils Sternelius i Boteå sn (Y)
Katarina Sternelia, född omkring 1670
Magdalena Hofverberg, född i Ragunda och gift med prästen Nikolaus Jacobi Åman adjunkt i Undersåker
Catarina Margareta Åman, född i Undersåker och gift med Carl Åström född Ån, i Bräcke samt präst i Ragunda.
Magdalena Karlsdotter Åström född i Håsjö och gift med Mårten Esbjörnsson Edholm

BUREUS (BURE) Johannes (Johan) Thomae Agrivillensis ( 1568-1652 )


Han tillhörde en gammal prästsläkt och var genom sin mormor Anna Andersdotter Burea, bördig från Bureå. Johannes har främst gjort sig känd som forn- och språkforskare och ofta kallas han den svenska grammatikens fader. Som Sveriges och världens förste riksantikvarie gjorde han betydande insatser. Johannes var en allsidig herre och hade många strängar på sin lyra. Förutom forskare var han en god tecknare, träsnidare, gravör urmakare och diamantslipare.
Hans språkliga kunskaper skall ha varit enorma. Förutom sitt modersmål, skall han ha behärskat latin, grekiska, hebreiska, arabiska, finska, en del abbesinska språk, samt haft kännedom i kinesiska samt flera andra språk.
Källa: Ur Bureå, en historisk guide.

Bure kloster

"Bura kloster, den stichtade Härse Falesson ab Birstad och började bygga på en homla uti Bure åminna, det blev av hans son Oluf fullbordat, der voro 14 bröder förutom abboten".

Så börjar Johannes Buréus sin beskrivning av "Bure kloster", när han som Sveriges förste riksarkivarie besöker Bureå år 1601. Med dessa rader börjar också den skrivna historien om klostret. Huruvida det legat ett kloster i Bureå eller inte, har forskare tvistat om alltsedan Buréus besök. De flesta har betvivlat hans ord och förklarat berättelsen med att Buréus antagligen "bättrat" på historien för att få en finare släkttavla. Buréus var nämligen bördig från byn på sin mors sida och antog namnet Buréus när han adlades.
Dagen forskare har i stället velat göra gällande att det varit ett medeltida gille och inte ett kloster som legat på platsen. Gillen var under medeltiden en motsvarighet till våra tiders ordenssällskap och hade som främsta uppgift att hjälpa och värna om sina medlemmar. Oftast stod de i beskydd av något kloster. Vad som nu än funnits på Klosterholmen, som platsen idag kallas, så har det gett upphov till sägner och traditioner, som ännu fortlever i bygden. På den idag helt uppgrundade holmen kan man se lämningar efter åtta byggnader. Genom åren har flera fynd gjorts, bl. a av bastomspunna flaskor, lerkärl, smidesverktyg, slagg och nycklar. Det finaste fyndet är en s.k. bierhahn - allmänt kallad Buretuppen. Det är en fyra centimeter hög bronstupp, som en gång suttit som handtag på en tappkran till en öltunna. Genom jämförbara fynd kan den dateras till slutet av 1400-talet.

Härse Falesson var den man som enligt traditionen ska ha grundat Bure kloster. Han var bördig från Birsta i Medelpad. Härse ska ha varit en stor säljägare och en väldigt praktfull man, som i sin dräkt bar såväl silverspänne som silverskenor. Han ska ha gått en ond bråd död till mötes, då han genom svek och list mördades i Lövånger av folk från Kåsböle. Efter hans död ska sönerna Oluf och Fale ha gjort upp om arvet i en brottningsmatch. Fale, som förlorade, ska ha fått hålla till godo med en fäbod. På detta sätt ska byn Falmark ha grundats. I Bureälven ligger en ö som utpekas som "munkarnas örtagård". Vid en nyligen utförd undersökning konstaterades att majoriteten av växtligheten utgjordes av läkemedelsväxter, varav flera arter är unika för Norrland. Ända fram till vårt sekel lekte barnen i Bureå med "monkbann" - ett snöre på vilket man trätt upp ryggkotor av fisk. Kan denna lek ha de katolska munkarnas radband som förebild?

Sägner om män i fotsida gråkåpor och en nergrävd skatt talar för att det trots allt kan finnas en viss sanning i Buréus beskrivning. Den omtalade skatten ska under orostid ha grävts ned av munkarna i "Dräkamaln", ett stort klapperstensfält på norra sidan av Bureberget.

Källa: Ur Bureå, en historisk guide.

Följande familjer har utvandrat till Nord Amerika:
  • Haquin Ekman född 1842-02-04 i Oppåsen och hans hustru Katarina Kristina Nilsdotter född 1851-06-13 i Pålgård, Ragunda socken utvandrade 1883-06-01 tillsammans med sina fyra barn
  • Nils Jonas Håkansson född 1828-02-16 i Ragunda och hans hustru Ingrid Greta Isaksdotter född 1821-10-25 i Västerede utvandrade 1883-06-01 tillsammans med sina fem barn.
  • Per Johansson född 1816 i Västeråsen och hans hustru Anna Greta Persdotter född 1807-02-01 i Byn utvandrade 1883-07-07 tillsammans med sin son Per Johan Persson född 1842-09-30 i Böle.
  • Anders Matsson född 1837-06-03 i Mora, Dalarna och hans hustru Ingeborg Märta Forslöv född 1847-03-18 i Liden utvandrade 1882-06-29 tillsammans med sina fyra barn.
  • Nils Erik Nilsson född 1864-02-15 i Oppåsen utvandrade 1883-06-01
  • Per Persson född 1843-01-18 i Österåsen och hans hustru Brita Greta Andersdotter född 1851-12-07 i Oppåsen utvandrade 1888-06-25 tillsammans med sina tre barn.
  • Sven Olov Persson född 1851-02-19 i Västerede och hans hustru Brita Lisa Persdotter född 1847-01-17 på Korsåmon utvandrade 1882-06-28 tillsammans med sina fyra barn.
  • Per Johan Persson född 1842-09-30 i Böle och hans hustru Botilda Katarina Persdotter född 1851-08-18 i Österåsen utvandrade 1882-06-29 tillsammans med sina tre barn.
Soldater


Pål Eriksson Stark född 1670 i Västerede gift med Ursula Jonsdotter född 1668 i Bispgården. Pål dog i strid på fjället 1719-01-03 efter att ha krigat i 30 år.
Sven Jonasson Kiempe född 1768-98-27 i Byn gift med Katarina Jonsdotter född 1770-03-25 i Västerede deltog i tre krig under 28 år.

Ni är mycket välkommen in och titta. Jag tar gärna emot kompletteringar och eventuella rättelser till mitt forskningsarbete.


Välkommen in att titta på vår: Släkttavla


Källor: Där inget finns angivet om personer är det i huvudsak Familjer i Fors av Sven Edvardsson samt Familjer i Ragunda av Staffan Lindkvist. Källorna kommer successivt att kompletteras.
Far
Foto från studietiden vid Bröderna Påhlmans handelsinstitut i Stockholm 1904, övre raden från vänster Olof Ljung Västeråsen, min far Runo, Axel Fors Österåsen, Axel Grafström Västeråsen. Sittande från vänster, August Söderlund, Wasa Finland och Sanfrid Rehnbäck Wasa Finland.
Syskonen samlade
Systrarna Nyberg tillsammans med barn, bakre raden från vänster står Emma (gift med brodern Edvard) därefter kommer Annie (min mor, gift Bergman och Fröberg), Charlotta (gift Söderström), Emilia (gift Klasson), Beda (gift Eriksson) och Emmy (gift Ledin). Sittande längst fram syster Alma (gift Andersson(. Barnen på bilden är jag inte helt säker på mer än Anna-Lisa dotter till Emmy stående mellan Beda och Emmy. Tacksam för kompletteringar beträffande de övriga barnens namn till martin.ekskogen@telia.com
Syskonen
Tre syskon Nyberg, min mor Annie, yngsta systern Emmy och Beda


Martin i "Anrötters Forskarkatalog"

Mvh Martin B Hör gärna av Er med ev. synpunkter och förslag till min E-mail.
Skicka gärna berättelserna i Word-format




TILLBAKA









































Hanne mitt barndomshem 1942 - 1956



Sidan uppdaterad 30 juli 2010 av Webbateljén,Osby